onsdag 19 maj 2010

Fråga till Lund


Det finns en sak jag undrar och det är varför Jan-Öjvind Svahns huvud innehåller så många ansikten. Skägghakan, "svulst"-hakan, alla olika glasögon, men framför allt att alla dublettdrag ligger lite överlappande som när man ser dubbelt. Överhettningen som måste uppstå i en flugas hjärna när det där dyker upp i synfältet, den återhämtar man sig inte ifrån tror jag.

Vill även meddela att jag startade ett Twitterkonto i dag (!). Det började bli löjligt att inte ha ett när mina internetbokmärken innehåll 15 personers konton. Eftersom jag bara har en 3-4 åsikter per år lär den bli riktigt dåligt uppdaterad, men om någon är intresserad:

http://twitter.com/jonas_ad

I nuläget har jag en follower, en "Pro-life, libertarian/conservative, father of 3 (one due in June). Love God and family. Interested in sports and computers", alltså exakt en sådan person man vill ha ska ha en Google alert på ens namn.

Så, då finns det inte mycket annat för mig att göra än att sätta punkt för det minst ungdomliga blogginlägget som har publicerats på internet.

söndag 9 maj 2010

Alla tiders mest vidöppna dörr


Eftersom TV4:s program har samma livslängd som en smällare måste den här bilden "förevigas". Det är en pressbild från programmet Fuskbyggarna och föreställer Martin Timell med Tomas Johansson, fru och åtta barn. Av dessa går det att identifera Martin och Tomas medan övriga är en lite mer diffus klunga av South Park-utseenden. Det jobbas verkligen genomgående med samma antal urskiljande drag som snögubbar här, bara tre bollar placerade ovanpå på varandra samt en och annan näsa.

Det är verkligen för futtigt att skriva det här inlägget, men ja... hur dålig kan den svenska landsbygdens impulskontroll bli? Det kan inte ha motståtts en frestelse i det här huset på decennier. Det måste röra sig om bondgårdsnivåer av undermålig föda och oskyddat sex. En sak vi nog kan konstatera rakt av det är att i det här hushållet, där heter slaktaren von Lidl.



Det här är faktiskt den vita hudfärgens svar på familjescenerna i Galna professorn. Andy Richter har ju spelat åtminstone en tre-fyra av den här familjens medlemmar utan att själv veta om det:





Hej hej.


Jag tänker inte skriva det. Inte ens jag tänker skriva det.




Det är en dålig dag för "survival of the fittest"-teorin det här, riktigt dålig, men kanske en ännu sämre dag för en person som Peter Siepen. Så mycket tid och så mycket arbete som har lagts ner på hans yttre – från honom själv, från Toni, från guy – och han är ändå singel och barnlös. Så dyker det upp någon hårig hårdrocksgetabock från den sydsvenska landsbygden och producerar åtta barn innan han ens fyllt 40.

Sätter punkt här med en vag känsla av att det ändå är jag som är den stora förloraren som skriver det här. Det är för övrigt riktigt oklart vem mannen på insidan av fönstret är.

Lördag

Rickard
kom på att du levande går på svt om en halvtimme. kan ju va nåt.
Me
mm. den kräver lite iofs. just nu står tv4-revyn "virus i bataljonen" på här. vet inte om jag är redo för omställningen
Rickard
sant
Rickard
hon är inte helt tråkig den där "argbiggan" i revyn
Me
haha nej
Me
följs av yrrol sen – drömkväll
Rickard
en drömkväll med claes månsson i huvudrollen
Me
5 timmar av sexanspelningar på dialekt
Rickard
allt en man kan önska
Me
verkligen, närmare än så kommer man inte tantra tror jag
Rickard is offline.

Quattro stagioni

Höst

Vår

Vinter

Sommar

måndag 3 maj 2010

Hej från Grisemanden

Det kanske absolut bästa med att bo själv måste vara känslan när Bregottet tar slut och det står klart att man personligen har grisat i sig ett helt paket smör.

Såg Köping Hillbillies nyss, vill bara se till att det inte råder några oklarheter kring det här: Köping är nu alltså en stad där flera av varandra oberoende dokumentärserier har utspelat sig och där samtliga av de inblandade har varit handikappade. Nu är draget Vinslövs igen. Det är verkligen som att följa USA och Sovjet år 1962 nu men med kärnvapnen utbytta mot olika former av människodefekter.

lördag 1 maj 2010

Ett liv som är lite sämre

Det skänker alltid tröst för mig med människor som råkat ut för helt opåkallad och oförtjänt otur i livet. Den stående favoriten är fortfarande den här kvinnan, men även en sådan person som han den tredje astronauten som åkte upp med Buzz och Neil Armstrong och gått till historien som "han den tredje astronauten som åkte upp med Buzz och Neil Armstrong". Men det här är en stark utmanare.

Den här skådespelaren ser ut som Matt Damon, är lika gammal som Matt Damon och filmdebuterade samma år som Matt Damon, men är lite, lite fulare. Sedan dess har en av dem blivit en av världens största filmstjärnor medan den andra har och fortsatt att vara lite, lite fulare och fått röra sig lite mer mot Hallmarkfilmens värld.



Man ser ju verkligen redan på ljussättningen hur dålig den filmen är. Jag tror generellt att en riktigt stor portion av hans karriär har gått ut på att spela just sådana här roller – tonårig pojke som bor ensam med en mormor som blir sjuk och deras gripande sista tid tilsammans. Filmens tredje största roll spelas av en hund. Den typen av film som är billigare för tv-kanaler att köpa in och visa än testbild där de måste betala royalties på 30-40 kronor till artisterna som står för bakgrundsmusiken.

Alternativt att han lär känna och hjälper en handikappad pojke att överkomma hinder:


En midiversion av I believe I can fly på detta och jag tror att det här talar för oss alla: gåshud redan på idéstadiet.





Klassisk rock bottom-roll det här.








Vad mycket Hallmark gillar verandor ändå. Verkligen en förbehållslös, innerlig kärlek till verandan. Alla filmer som någonsin har visats på den kanalen utspelar sig ju inom 50 meter ifrån en veranda i den amerikanska södern. Det måste vara som i Vita huset när de köpte den där dyra tekniken för att filma avancerade "gå och prata i korridor"-scener och inte en enda person stod still i bild under resten av hela serien efter det – Hallmark kom över en billig veranda någon gång under det tidiga 80-talet och har sedan byggt hela sitt tv-filmsimperium kring den.