fredag 6 maj 2011

Gästblogg: David Borg går Alex DeLarge 1/2


Hej David Borg heter jag, jag är född den 3/2 1987. Min mor heter Åsa och min far heter Per. Jag är testperson i Jonas Adners och Kristofer Ahlströms något omänskliga experiment; Att dokumentera sin egna nedbrytelse film för film. Det är självklart ”De Tio”, Feelbad-filmlistan eller det vidrigaste människan fått fram i form av rörlig bild som det handlar om. På pappret låter det som en trivial uppgift, det är det inte. Viktigt med sömn och bra kost för att orka med den psykiska påfrestelsen att se dessa tio filmer under två veckor.

Jag ska bara redogöra kort för några av filmscenerna jag ska få uppleva: En plågsam abort i Rumänien, en blind kvinna som jobbar 18 timmar om dagen i en industrilokal, hustrumisshandel, en person som blir väckt med kokande olja i ansiktet, kollektivt självmord, droger i utbyte mot sexuella tjänster inför publik, hustrumisshandel, gruppvåldtäkt i ett ungdomsfängelse, ett dött spädbarn, hustrumisshandel, bögprostitution, kvinnoprostitution och 18 barn som tvingas äta avföring. Det här blir inte enkelt med andra ord.

Första filmen jag såg var Scum.

Utmärkande för feelbadfilmer är att det oftast brukar finnas något slags hägring vid horisonten, ett fåfängt hopp om att allt ändå ska bli bra i slutändan. I Scum, ett brittiskt drama i ungdomsfängelsemiljö, öser man på med allt annat – ja, exakt ALLT som kan räknas som det motsatta – istället. Rasism, maktmissbruk, gängvåldtäkt, övervåld, självmord, och en slutscen där huvudpersonen misshandlas medvetslös av vakterna och släpas in i isoleringscell. En film så påfrestande att man behöver semester efteråt.

(Skrivet av Jonas och Kristofer)

När sluttexten rullade kände jag mig minst sagt lättad efter att i 90 minuter åkt djävulens egna version av Popexpressen. Brutal ångest och obegränsad mänsklig ondska. Men hur mådde jag efter filmen? Jag mådde helt okej trots mina hemska visuella upplevelser men jag hade svårt att somna den natten. Jag var tvungen att kliva upp ur sängen, gå runt några varv i lägenheten. Jag satte mig vid fönsterkarmen och tittade ut, jag kunde urskilja en ung kille i mörkret nere vid Karlbergs Station. Han såg ut att lida enormt efter sina år i ungdomsfängelset. Han bar ångest på sina tunna axlar och säkert precis som i filmen våldtagen på ett brutalt sätt i ett växthus av några äldre pojkar. Han stakade sig fram långsamt, varje andetag var en prestation. Jag öppnade upp fönstret och skrek ”Hoppa framför tåget, gör slut på ditt personliga helvete!”. Jag kom på mig själv snabbt att jag förmodligen hade svävat iväg ganska vilt i min fantasi och stängde snabbt igen fönstret. Jag öppnade upp min laptop och plöjde tre raka avsnitt av det usla programmet Time Out. Dåligt, direkt korkat men alla är så glada.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Åh, så suveränt skrivet. Att filmen är så mörk att time out är enda boten, känns för övermäktigt för att kommmentera.

Anna sa...

Det ska vara kolon där du har använt semikolon vad jag vet. Måste dock säga att du i övrigt är en väldigt bra skribent och har en underhållande blogg.

Carl H sa...

Formidabel artikel!

Här får du lite feel-bad-musik för att komma i ännu mer deprimerande stämning:
Suicide - Frankie teardrop
http://youtu.be/_5wJQkvSoOQ

(Feel-bad är inte en lika stor genre i musik som i film, konstigt nog, det kan ju bli jättebra. Lyssna bara på Joy Division - closer t.ex. - fenomenalt.

Btw kan Jonas göra liknande uppslag på feelbad-musik. Bara att sätta igång )

Anonym sa...

Tack, tack! Varit inne på Feelbad-musik-spåret själv men det är lite knepigare... Jag mår tex bra av att lyssna på Joy Divsion. TV Personalities är hemskt att lyssna på.

Jag har en egen blogg som ni kan läsa här: http://erikodavid.tumblr.com/

/ David

Marwan sa...

Programmet Time Out är ju fan mer feelbad än något!

Carl H sa...

Appropå feel-bad, så har filmen "The Human Centipede II: Full sequence" nyligen blivit förbjuden i Storbritannien.

Carl H sa...

Glömde länk: http://uk.movies.yahoo.com/blog/article/198682/gruesome-film-banned-from-the-uk.html